När du vill ringa någon på din mobiltelefon hittar du bara personen i din lista med kontakter och väljer deras namn. Handenheten använder då det unika telefonnumret som är associerat med den personen och gör samtalet. I allmänhet behöver du inte komma ihåg telefonnumret själv, eftersom adressboken lagrar det för dig under kontaktens namn.

Internet fungerar på ett mycket liknande sätt. Varje server på Internet har en adress tilldelad den och ett namn. Det finns en global adressbok som lagrar adressen (eller adresserna) tillsammans med det associerade namnet (eller namnen). Den här stora adressboken är känd som DNS (Domain Name System). Hur det fungerar är att när du skriver in en webbadress i din webbläsare, t.ex. maketecheasier.com, frågar webbläsaren (via det underliggande operativsystemet) DNS för att få adressen till servern som värd webbplatsen. En liknande men inte identisk sak händer när vi skickar e-postmeddelanden.

Det finns två typer av adresser på Internet - IPv4 och IPv6. Den förra är det nuvarande och mest förekommande adresseringsprogrammet som används på Internet idag, och det senare är dess ersättning, IPv6, vilket behövs eftersom vi löper ut av IPv4-adresser.

En IPv4-adress består av fyra nummer (mindre än 256) separerade av prickar, till exempel:

 192.165.123.22

En IPv6-adress är mer komplex. Den består av 16 byte, grupperade i par och skrivet i hexadecimal. Paren separeras av kolon, såsom:

 2001: 0db8: 85a3: 0000: 0000: 8a2e: 0370: 7334

De flesta Linux-distributioner inkluderar "nslookup" -verktyget. Det är ett program för att fråga DNS och visa den resulterande informationen. För att leta upp adressen på servern som är associerad med ett domännamn, använd "nslookup" så här:

 nslookup maketecheasier.com

I det här exemplet frågar vi DNS för adressen till servern som serverar maketecheasier.com-webbplatsen. Den sista raden i svaret säger att servern har en IPv4-adress på "50.116.24.50".

De första två raderna i svaret (Server och adress) berättar vilken DNS-server som användes för att lösa frågan. I detta fall är servern listad som 127.0.0.1 som är "loop back" -adressen. Med andra ord användes den lokala värden för att lösa frågan. Anledningen till detta beror på att Ubuntu använder en server som heter "dnsmasq" som standard. Dnsmasq tillhandahåller en mini-DNS-server som vidarebefordrar alla frågor uppströms och sedan cacher resultaten.

Alla svar som kommer från en DNS klassas som antingen "auktoritativt svar" eller "icke-auktoritativt svar". När svaret kommer från en DNS-server som har "master" -informationen för ett domännamn, så svaret är ett auktoritativt svar. Men de flesta gånger kommer DNS-svar att ges av DNS-servrar som har en cachad kopia av nödvändig information, men de kontrollerar inte den ursprungliga informationen. I detta fall är svaret ett icke-auktoritativt svar.

För att ange en specifik DNS-server som ska användas för en fråga måste du ange DNS-serverns adress som den andra parametern:

 nslookup maketecheasier.com 8.8.8.8

Där 8.8.8.8 är Googles offentliga DNS-tjänst.

För att leta upp andra typer av DNS-poster (annat än bara enkla domännamn) kan du använda flaggan för -query . Giltiga parametrar för frågeflaggan är MX, NS, SOA och ANY. Till exempel för att leta upp Mail eXchange-posten (MX) för en domän, använd följande:

 nslookup -query = mx maketecheasier.com

När ett e-postmeddelande adresseras till en användare på en viss domän, berättar MX-posten sändningsservern där man hittar en server som hanterar e-postmeddelandena för den domänen. I vårt exempel ovan kan vi se att det i detta fall är Google.

nslookup har också ett interaktivt läge. Om du bara startar verktyget utan några parametrar går du direkt till interaktivt läge. Här tolkar varje sträng du skriver som en fråga med undantag för några speciella kommandon:

  • server domain eller lserver domain - Ändrar standard DNS-server till domän; "Lserver" använder den inledande servern för att leta upp information om domän, medan "server" använder den aktuella standardservern.
  • type = querytype - Ändra frågetypen, precis som med -query flaggan. Parametern "querytype" kan vara A, MX, SOA eller ANY.

Nslookup-verktyget kan hämta mycket användbar information om en domän och det är särskilt användbart när du överför en domän från en server till en annan eller när du just har köpt ett nytt domännamn.

Om du har några problem med att använda exemplet ovan, var snäll och använd kommentarfältet nedan för att ställa frågor som du kanske har.